BAF Status 2021

Sveriges riksdag har satt som mål att vi år 2045 inte längre ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, och bygg- och anläggningssektorn är självklart med på tåget och jobbar för att omställningen till klimatneutralitet ska bli en möjlighet. 2018 togs bygg- och anläggningssektorns färdplan, ”Färdplan för fossilfri konkurrenskraft”, fram som jobbar för att branschen ska bli mer resurseffektiv, skapa nya affärsmodeller och samverka över hela värdekedjan för att skapa ett konkurrenskraftigt samhällsbyggande utan klimatpåverkan. Färdplanen togs initialt fram inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige, under projektledning av Skanska, men stafettpinnen överlämnades sedan till Byggföretagen.

För att vi ska nå en klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn är färdplanen uppdelad i delmål, som sträcker sig från 2020 till 2045, då Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. De kommande åren, fram till 2022, är tanken att samtliga aktörer som har antagit färdplanen inom bygg- och anläggningssektorn ska ha kartlagt sina utsläpp och kartlagt sina klimatmål. 2025 bör vi kunna se en minskad trend av utsläpp av växthusgaser, och 2030 bör utsläppen av växthusgaser ha minskat med 50% (jämfört med 2015), för att 2040 ha minskat med 75% (jämfört med 2015). Uppnår vi alla delmålen så ska vi 2045 har netto nollutsläpp av växthusgaser. För att klara av omställningen har branschen enats om 26 uppmaningar till politiker, myndigheter och aktörer i värdekedjan, där bland annat branschen vill att man ska införa krav på att deklarera byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, att man använder offentlig upphandling som en motor i klimatomställningen och att man inför incitament som främjar energieffektivisering och resurseffektiv renovering av befintligt fastighetsbestånd.

Byggföretagen ansvarar tillsammans med ytterligare sju branschorganisationer för att implementera färdplanenen. Målet är att involvera hela värdekedjan det vill säga alla från kommuner, entreprenörer, byggherrar, kunder till konsulter, och samla dem kring gemensamma mål som ska tydliggöra hur byggsektorns olika aktörer, politiker och beslutsfattare kan möjliggöra en omställning till ett klimatneutralt och konkurrenskraftigt Sverige. Idag är det ungefär 140 företag, organisationer och kommuner som har skrivit på färdplanen. Vi på Byggmästar´n i Skåne skrev på den redan i det initiala skedet. Det krävs ett stort engagemang samt att vi skapar förutsättningar för en marknad som värdesätter klimatsmarta lösningar och innovationer för att vi ska kunna lyckas med de höga målen som har satts av Sveriges riksdag. Byggmästar’n i Skåne har återigen träffat Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen, och ansvarig för branschens färdplan, för att prata lite om hur arbetet med färdplanen har sett ut under 2020 och vad som väntar 2021.

Vad har 2020 inneburit för färdplanen?

– Arbetet under året har dels bestått av konkreta projekt som har drivits, men det har även skett organisatoriska förändringar som känns väldigt positiva. När den nationella färdplanen togs fram hade Skanska ansvaret för att ta fram den, sedan tog Byggföretagen över ansvaret att implementera den 2018. Det har vi gjort och det arbetet har gått bra, men vi har varit för få personer som har jobbat med detta och vi har ständigt känt att vi måste öka takten eftersom arbetet har gått för långsamt. För att detta ska kunna hända har det krävts en förändring. I och med att färdplanen spänner sig över hela värdekedjan, från kommunernas detaljplaner, till konsulter, arkitekter, montörer, ända till rivning, tyckte vi dessutom att det vore bra om fler branschorganisationer som representerar hela värdekedjan deltar i arbetet. Därför slog vi ihop påsarna i novembermånad med sju andra branschorganisationer. Förutom Byggföretagen, så är det nu Byggmaterialindustrin, Byggherrarna, Installatörsföretagen, Innovationsföretagen, Fastighetsägarna, Allmännyttan och Trafikverket, som nu ska dela ansvaret för att implementera färdplanen, vilket känns jättebra. Det är fortfarande nytt och vi har inte riktigt kommit igång än med hur arbetet ska se ut, men det känns mycket tryggare att ha ett större bollplank att arbeta med och lösa frågorna som dyker upp. Under 2021 kommer stort fokus att läggas på hur vi konkret ska jobba tillsammans och detta kommer att skapa möjligheter för oss att öka takten. Rent konkret under 2020 har vi jobbat med två projekt. Det ena är hållbar upphandling som blev klart i somras. Det andra är en vägledning för hur man som företag ska kunna mäta och följa upp sina utsläpp. Det arbetet blev lite försenat på grund av Corona, men nu är det klart och skickat till referensgrupperna. Sedan ska det ut till alla, om allt går som det ska, i början på 2021.

Vad innebär 2021 för färdplanen?

– Vi har startat upp två nya projekt som kommer att pågå under 2021. Det ena handlar om hållbar renovering. Detta projekt gör vi tillsammans med Installatörsföretagen och Energieffektiviseringsföretagen. Vi vill bidra till att öka takten inom renovering, det behöver vi göra generellt, men även för att vi behöver minska energianvändningen i våra befintliga byggnader. Vår målgrupp är små och medelstora företag, så syftet ligger också i att stötta dem i att förbättra sin konkurrenskraft och förbättra deras affärsmodeller samtidigt som man höjer deras kunskapsnivå inom detta område. Under hösten har vi jobbat med inledande faser, det ena där vi har intervjuat ett antal medelstora företag om deras drivkrafter och utmaningar inom det här med hållbarhet, vilket har varit väldigt spännande. Det har framkommit att hållbarhet inte har varit något självklart i deras marknadsföring. De har inte gått ut och sagt att de bygger hållbart, men frågar man om de bygger med kvalitet och om det handlar om långsiktigt byggande, så svarar de ”självklart”. De jobbar hållbart men de använder inte begreppet. Det kommer att bli en viktig del i detta projekt, när vi ska ut och träffa företagen, att få dem att inse att de ska använda begreppet ”hållbarhet” i sin marknadsföring för att det säljer. Sedan kommer vi även behöva tänka om när det kommer till att renovera hållbart, man måste kunna sälja in mer till fastighetsägarna för att få till en energieffektivisering, till exempel om man ska putsa en fasad kan det vara värt att tilläggsisolera samtidigt för att minska energibehovet i byggnaden. Det andra projektet vi har påbörjat handlar om den hållbara byggarbetsplatsen. Många pratar idag om den fossilfria byggarbetsplatsen, men den är omöjlig så som läget ser ut idag. För att få till en fossilfri byggarbetsplats måste man göra avgränsningar och, till exempel, inte ta med allt material, eller bara titta på en specifik del. Med hållbar byggarbetsplats sätter vi avgränsningen på själva byggarbetsplatsen, det vill säga, vi tar inte med frågan om materialval, utan tittar på det man kan göra när man är på byggarbetsplatsen. Vi har delat in den hållbara byggarbetsplatsen i fyra delar: transport, material, energi och avfall, det är de delarna vi kan se att man kan göra en hel del åt. En stor fråga är, till exempel, materialspill. Hur kan man komma till bukt med det? Både i ett tidigt skede men även under produktionen, hur man agerar på byggarbetsplatsen? Det finns mycket man kan göra här och det som är spännande är att det inte bara handlar om hårda fakta som är kopplat till projektering och bygghandlingar, utan mycket är också beteendefrågan hos dem som jobbat på byggarbetsplatsen, som till exempel att man släcker efter sig när man går för dagen och skapar möjligheter för bättre avfalls- och materialsortering. Detta projekt gör vi tillsammans med några kommuner. Kommunerna har en stark drivkraft och är starka beställare med egna mål kring detta. Vi ska ha fem-sex träffar under 2021 där vi ska samla hela värdekedjan och med hjälp av inspirationsföreläsningar och workshops ska vi tillsammans ta fram viktiga parametrar för hur en hållbar byggarbetsplats ska se ut. Detta ska leda till en vägledning, eller kokbok, som ska hjälpa oss att få till hållbarhet på våra byggarbetsplatser. Vägledningen, eller kokboken, ska finnas tillgänglig i slutet på 2021, är det tänkt. Under 2021 kommer vi även att jobba mer med våra regioner och lokala kontor, för det är där arbetet måste ske för att färdplanens hållbarhetsarbete ska bli verklighet. Vi har insett att det är en stor utmaning att nå ut till de små och medelstora företagen. De kommer inte till våra träffar. Inte för att de inte är engagerade eller intresserade av att ”rädda världen”, utan för att de saknar resurserna som de större företagen har. Mycket av det arbetet vi gör handlar om att även få med de små och medelstora företagen på tåget.

Har ni några strategier för hur ni ska locka dit de små och medelstora företagen?

– I och med Corona har vi fått köra lite mer digitala informationsträffar, precis som alla andra. Vi körde två digitala pass i våras och det uppskattades. Det blev mer demokratiskt, fler kunde medverka och fler fick en möjlighet att ta del av bra information. Dock tror jag att vi ändå behöver träffas fysiskt ibland, det tror jag alla mår bra av, men jag tror även att vi kommer fortsätta köra vissa träffar digitalt för att fler ska kunna vara med. De små och medelstora företagen har då lättare att vara med, för de behöver inte längre resa till Stockholm. Kör man passen digitalt är det lättare att hitta tid till dem. Det andra vi kommer att göra, och gör redan, är att vi på lokal nivå ska hitta och planera in träffar på platser där vi kan nå flest personer. Det kanske handlar om ett byggvaruhus där vår målgrupp samlas naturligt. Då ska vi ta oss dit och informera dem om till exempel renoveringsprojektet och hur de ska gå tillväga med hållbar renovering. Vi får helt enkelt ta med informationen och leverera den till dem på hemmaplan, inte bjuda in till storstäderna och hoppas att de dyker upp. Det blir inte supereffektivt, det tar både tid och resurser i anspråk, men om budskapet når fram är det värt det. När det kommer till hållbarhet anser jag annars att de allra flesta idag förstår hur viktigt det är, men nästa steg blir desto tuffare. Nu handlar det om att berätta för de hur de ska jobba för att lösa problemet och det är en svårare dörr att slå in.

Har du några andra tankar kring branschens hållbarhetsarbete?

– Vi har en hel del tankar som har dykt upp på sistone för att främja framtiden. Bland annat så har vi börjat fundera på hur vi ska vara med och skala upp de lokala initiativen. Lokal Färdplan Malmö (LFM30) gör ett fantastiskt jobb och vi vet att många andra städer och kommuner i landet försöker jobba på samma sätt, eller undrar hur de skulle kunna jobba för att göra något liknande i sin kommun. Vi i den nationella färdplanen skulle kunna ha ett ansvar för hur andra lokala initiativ ska jobba med detta och samtidigt se till så att inte alla kommuner uppfinner samma hjul samtidigt. I och med att det är många som jobbar med den här frågan skulle Byggföretagen kunna vara en samlingspunkt där vi, till exempel, samlar goda exempel, vägledningar och checklistor och kanske ordnar samlingsträffar i de regionerna där det finns frågetecken. Jag anser att vi borde ta detta ansvar för att skala upp det lokala och regionala arbetet och få igång fler städer. Om alla kommuner sätter igång något som liknar LFM30 så kommer Sverige snart att lösa alla frågor och snart ha en fossilfri bygg- och anläggningssektor.

Visionen är enkel, klimatneutralitet år 2045. En hållbar utveckling inom bygg- och anläggning är inte omöjlig, men det krävs en del insatser för att kunna hantera de utmaningarna som finns. Alla intressenter inom bygg- och anläggningssektorn måste samverka, ta ansvar och agera för att klimatomställningen ska bli möjlig. Utöver det så krävs det förändringar av regelverk och lagar, samt förutsättningar för innovationer, för att vidare bana väg för en hållbar samhällsutveckling. Framförallt behöver vi öka takten för att hinna lösa detta till 2045.

Med dagens teknik bedömer man att branschens klimatpåverkan kan halveras fram till 2030, men för att kunna komma längre krävs nya innovationer och tekniklösningar. Det krävs även en hel del kunskapsuppbyggnad kring nya arbetssätt och material, samt ökad kompetens i alla led, för att klara klimatomställningen med bibehållen, och lönsam, konkurrenskraft. Genom färdplanens ihärdiga arbete kommer fler och fler bitar på plats. Branschens hållbarhetsarbete kommer bli allt tydligare, vilket kommer göra det enklare för såväl de små och medelstora företagen, som de större aktörerna, att bidra till en framtid med noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det är en tuff resa, men det kommer bli väldigt intressant att se slutresultatet.

Vi på Byggmästar´n i Skåne medverkade redan från början och arbetar aktivt med olika delar för att kunna bidra till en hållbarare framtid. Ett stort fokus läggs just nu på att bygga upp verktyg och kunskap kring en byggnads klimatpåverkan via klimatberäkningar. Vi medverkar bland annat i ett SBUF-projekt där vi klimatberäkningar villor i egen regi, där IVL finns som ett bra stöd. I våra egen regi-projekt har vi störst möjlighet till att testa saker och påverka, och vårt stora fokus ligger på klimatberäkningar och lokal elförsörjning (sol) energieffektivitet. Klimatberäkningarna i sig handlar inte om själva beräkningen, utan om införskaffande av kunskap kring hur olika material påverkar och när de påverkar. Vi vill att kunskapen sträcker sig genomhela livscykeln och inte bara i de första skedena.