Tillbaka

Hur kan vi minska vår koldioxidpåverkan på en byggarbetsplats, det vill säga på våra ”fabriker”? 

När vi ska titta på en byggnads klimatpåverkan finns det olika faser som alla är med och påverkar koldioxidutsläppen.

Bilden är hämtat från Byggföretagen, en rapport via SBUF, Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus, 2018

Faserna A1-A3 avser hur man använder råvaror till att bli olika material och produkter som ska användas i byggproduktionen. De transporteras i fas A4 till byggarbetsplatserna. Detta material ombesörjs via oss, genom att vi köper material av våra leverantörer. Leverantörerna ombesörjer transporter till byggena. Men material ombesörjs även av våra underentreprenörer som också köper in material för att kunna utföra sina tjänster i våra projekt som vi samordnar åt våra kunder och byggherrar. Den fas som vi tillsammans med våra underentreprenörer sedan påverkar i vår produktion är fas A5, bygg- och installationsprocessen.

Den stora mängden koldioxid kan vi påverka genom materialvalen vi gör och det är framför allt byggnadernas ”skal” som har störst påverkan. Vi kan också påverka mycket genom att säkerställa en hållbar drift- och underhållsfas, B1-B7. Dessa faser, och även C1-C4 kan vi påverka i vår projekteringsprocess. Det är då vi ska ta fram vilka material vi vill bygga med och vad vi vill åstadkomma för drift och underhåll, men också planera för att på ett hållbart sätt ta hand om slutskedet av en byggnad och skapa förutsättningar för en cirkulär ekonomi. Fas A5 däremot, ligger inte med i projekteringen på samma sätt som övriga faser, utan handlar mer om en god planering och möjligen valda metoder utifrån vad man har projekterat fram. Fas A4 och A5 står för en väldigt liten del av en byggnads klimatavtryck, och därför blir insatsen på det totala klimatavtrycket väldigt litet, men det man kan påverka bör man påverka. Alla procent har betydelse i kampen för en klimatneutral byggsektor. Däremot måste vi även tänka ekonomiskt hållbart när vi gör våra val, då den stora effekten inte ligger i denna fas.

Vad består då fas A5 av? Och hur kan vi påverka den? Det är något vi alltmer börjat kika på och lägger ännu större fokus på 2022. Fas A5 kan se lite olika beroende på om vårt uppdrag avser om- eller nybyggnad. Men här fokuserar vi främst på nybyggnationen. Tabellen som visas nedan kommer från samma SBUF-rapport som vi tidigare hänvisar till.  Fas A5 delas upp i fem delfaser A5.1-A5.5.

A5.1 Spill, emballage och avfallshantering
I möjligaste mån ska vi undvika spill, och till viss del kan detta faktiskt projekteras bort och även hanteras i inköpsprocessen. Ett bra exempel är att beställa till exempel stålreglar i rätt längd för att minimera spillet. Som steg 2 kan man fundera över om spillet kan återanvändas på något sätt, i stället för att bli avfall. Woodtube använder till exempel träspill till sina reglar. Gyproc tar hand om gipsspill och använder till gips igen! Isover jobbar också för att återanvända glasavfall men också att hantera isoleringsspill i sina nya produkter. Detta leder dels till lägre koldioxidavtryck i material, dels till att mängden avfall minskar till förmån för mängden till återbruk.

Emballage ska i möjligaste mån vara ett emballage som kan återanvändas.

Vi har avfall på våra byggen. Är det ett projekt där ett rivningsskede finns med, finns det definitivt avfall att hantera, både farligt avfall och avfall. Här gäller det att göra en eftertänksam miljöinventering för att dels planera för en rivning för att möjliggöra återbruk, dels hitta eventuella farliga ämnen som ska saneras bort, exempelvis asbest. Ofta är miljöinventeringen och rivningsplanen framtagen innan vi kliver in i projektet, men alldeles oavsett är det en viktig fas när det kommer till miljö- och klimatarbetet.

Kvalitet och produktionens utförande är viktigt, så vi bygger rätt från början. Gör man inte det behöver avvikelser rättas till och mer material gå åt än nödvändigt. Så kvalitetssäkring går hand i hand med klimatpåverkan.

A5.2 Fordon, maskiner, apparater och verktyg
I möjligaste mån försöker vi se till att maskiner och verktyg är batteridrivna eller är kopplade till el. Vissa maskiner är dieseldrivna, men många av dem kan då i stället drivas med HVO som är fossilfritt. Vi behöver bli medvetna i våra val av drivmedel, och även ställa krav på våra underentreprenörer.  , men de kommer att öka i antal och bidra i arbetet för en klimatneutral byggsektor. Lambertsson meddelade till exempel i augusti 2021 om sin första eldrivna mobilkran i Sverige, som alltså var den första i sitt slag i Sverige, och tredje i världen. Tornkranarna som vi har på byggena under stomskedena är eldrivna.

Transporter inom bygget – av fordonen och maskinerna
Den bästa transporten är den som inte görs, så genom en god planering ska vi minska på antalet onödiga transporter, vilket åstadkoms genom en god logistikplanering. Just in time-lösningar så vi kan ta emot material och direkt placera där det ska användas i produktionen. Dock behöver vi viss marginal, så materialet inte kommer för sent och i stället stoppar upp produktionen. Att ta emot material och lyfta in det i byggnaden direkt på rätt plan, när vi ändå har kranen i gång, är också viktigt. När vi faktiskt gör en intern transport på bygget så ska den också vara så fossilfri som möjligt.

A5.3 Arbetsplatsetableringen, bodar, kontor, förråd och andra byggnader
För att kunna bygga behöver vi ha en bodetablering för kontors- och personalutrymmen. Vi har ett platskontor och måste ha ytor till alla för att ombyte, dusch, toalett och matplats. Bodetableringen hyr vi. För att den inte ska sluka el behöver den vara energieffektiv och ha utrustning som också är det. Det vi kan fundera på är att se till att ha effektiva ytor så vi inte värmer upp mer än nödvändigt, och energisnål utrustning och belysning, så vi inte använder mer el än nödvändigt.

A5.4 Byggprocessens övriga energivaror (gasol, diesel, köpt el, fjärrvärme)  Uppvärmning av byggnaden
Ibland behöver vi värma upp byggnaden vi har produktion i. Här gäller det att fundera över när det är läge att värma upp och om vi kan säkerställa köldbryggor så gott det går, samt vilken källa till uppvärmningen vi ska använda. Ibland, om möjligt, försöker vi koppla på fjärrvärmen.

Elen till byggarbetsplatsen
Elen till bygget används till bodetableringen, maskiner och verktyg, transporter och så vidare, så det vi behöver fokusera på är att använda elen effektivt men också fundera på om vi kan bidra med lokal el, till exempel via solpaneler. Kan vi ha belysning driven av solpaneler, både till bygget och till kontoret? Kan vi ha solpaneler för att hålla i gång utrustningen på kontoret? Kan vi ladda batterier via solpaneler, till verktygen vi använder?

A5.5 Övrig miljöpåverkan från byggprocessen (övergödning vid sprängning, markexploatering och kemikalieanvändning)
Sprängningar förekommer inte på våra byggen i Skåne och markexploateringen är ju ett faktum när vi kommer med in i projekten som entreprenör. Däremot kanske vi kan vara med i projekteringen och skapa förutsättningar utifrån hur marken och läget är där vi ska bygga, för att “passa in” i miljön och inte göra för stora och onödiga ingrepp. Vid val av kemikalier råder försiktighetsprincipen och att i möjligaste mån välja så miljövänliga produkter som möjligt. Detta kan vi ta hjälp av via miljödatabaserna vi har tillgång till. Kemikaliehanteringen handlar också om att köpa in tillräcklig mängd men inte mer, och att lagra dem korrekt för att inte riskera miljötillbud och miljöolyckor.

Så även om själva byggprocessen står för den mindre delen av en byggnads koldioxidpåverkan, går det att minska den och ett arbete pågår för att också göra det. Varje utsläpp vi kan få ner har en betydelse och skapar även en bredare medvetenhet och kunskap kring hur vi alla kan vara med och påverka inom våra egna processer, i stället för att förlita oss på andra löser det i andra processer.

 

SENASTE INLÄGGET

2022-12-02

Hjärnhälsa handlar, enligt Hjärnfonden, om din förmåga att minnas ...

2022-11-30

Året har varit fyllt av olika händelser ...

2022-11-25

Gas gjord på gräs? ...

Nyhetsbrev