Tillbaka

Bygga hus av hus?

Idag lever vi i ett slit och slängsamhälle, där vi människor slänger saker när vi inte längre vill ha dem. Det blir dock allt mer vanligt med cirkulär ekonomi, återvinning och återanvändning, och det har kommit att bli åtgärder som är viktiga för vår klimatomställning. Vi som byggföretag får hantera en hel del byggavfall som uppstår och det är givetvis något vi vill undvika i möjligaste mån. Byggverksamheten står, enligt Naturvårdsverket, för en stor del av allt avfall som uppstår i Sverige. Under år 2020 genererade Sverige 14,6 miljoner ton bygg- och rivningsavfall, vilket motsvarar 1,4 ton per person under ett år. Vi pratar en hel del om att återbruka, men har ni hört talas om återbruk av hus? Nu hoppas nämligen innovationsprojektet ”Återhus – att bygga hus av hus” kunna minska mängden avfall, uttag av naturresurser samt koldioxidutsläpp inom byggbranschen, genom just återbruk av hus. Vi har kikat mer på vad detta projekt innebär!

Under sommaren 2019 initierade Codesign i samverkan med NCC, RISE och Fabege innovationsprojektet Återhus – att bygga hus av hus. Tillsammans med ett flertal samverkanspartners utvecklar de olika metoder, processer och verktyg som ska underlätta återbruket av tunga byggnadsdelar såsom till exempel stommar och fasader av stål och betong. Just betong och stål är material som är väldigt klimattunga vid produktion, men samtidigt utgör de en viktig grund för våra husbyggen. Många gånger har de även en lång livslängd kvar när vi bestämmer oss för att riva exempelvis en byggnad, vilket egentligen betyder att vi deponerar onödigt material. Därför hade det ju varit perfekt om vi kunde återanvända sådant med hjälp av Återhus, så att vi kan spara in på de jungfruliga resurserna! Detta återbruk blir ju ännu viktigare i och med urbaniseringen och den ökade folkmängden som bidrar till att vi behöver bygga allt fler bostäder. Målet med projektet är att ett sådant här storskaligt återbruk ska kunna bidra till och hjälpa till i byggbranschens arbete mot en cirkulär ekonomi och där återanvändning blir en naturlig del i varje projekt.

Pilotprojekt 

Som en del i projektet har Återhus fyra pilotprojekt, byggnader som alla är byggda under 1970- och 1980-talet och som ses som rivningsobjekt. Där har man sedan tittat på vad det finns för material och återbrukspotential, för att senare matcha det mot ett nyproduktionsprojekt och använda återbruket där istället. Ett av pilotprojekten är en gammal Bilia anläggning i Haga Norra, där man har kunnat återbruka HDF-bjälklag för att sedan integrerat det i en nybyggnation. Nu har projektet pågått i några år och därför har vi pratat med Nadine Aschenbach, på Codesign, för att ta reda på hur det har gått hittills.

Fungerar sådant här återbruk? Och hur har projektet gått?  

– Det är klart att det går! Vi har plockat från en gammal Bilia anläggning i Haga Norra inne i ett platskontor på ungefär 900 kvadrat. Där har man plockat betong och använt det i sin befintliga form, HDF-bjälklag. Det fungerar tekniskt, men det finns såklart utmaningar som hur vi ska såga och knäcka betongen och sådana trösklar finns det alltid, men det fungerar! Och kvaliteten på materialet är jättebra! Betong blir ju nästan bara bättre med åren, om den är torr, har använts inomhus och inte har några föroreningar. Det kan ju bli svårt när det kommer till exempelvis kylrum eller exempelvis fasader, som utsätts för vädret, och det är något vi inte har tittat på. Det blir ju en annan påverkan på armeringen då den inte får bli blöt.

Vad har ni lärt er av projektet?   

– Något som vi alla har lärt oss under projektet är att betong är ett väldigt bra material och har en otroligt lång livslängd. Så framöver tänker vi väl att det blir väldigt intressant att se hur vi verkligen kan få en spridning av det, vi idag kan, till hela branschen så att flera aktörer kan hänga på detta.   

Vilka fler utmaningar har ni stött på?  

Det som är en viktig lärdom är att vi är dessa fjorton organisationer från hela värdekedjan i ett projekt som samarbetar. Nu har vi tittat på genomförandet av byggprojektet, från analys, design, programhandling, systemhandling, produktion till att sedan sätta det i drift och så vidare. Men egentligen borde vi tänka lite större, till exempel tillverkning av material och planeringsskedet, samt hur vi nu måste haka på. Det som är viktigt är att vi är de här fjorton samarbetspartners och att vi måste göra detta i samverkan. Vi måste ju leta efter kompetens på olika ställen i branschen!  

Vad tror du om framtiden när det kommer till sådana här storskaliga återbruk inom byggbranschen? 

– Det finns egentligen inga hinder i lag när det kommer till återbruk, men det är heller inte väldigt förankrat. Till exempel, om man hittar en återbrukad stomme så är det bland annat konstruktören som ska känna till vilken funktion och belastning den har haft. Sedan måste vi även testa materialet med hjälp av ett laboratorium. I detta fall är det RISE som är med, vilken är det största statliga forskningsinstitutet som finns i Sverige, och där ingår ju även det gamla betonginstitutet. Där kan de utföra alla möjliga materialtester. I denna nybyggnation har de till exempel sågat ut en bit av ett bjälklag böjt sönder den i labortoriumet och utfört prover. Det är inte så många som kan göra det i Sverige. Så det är också något vi måste tänka på i framtiden, hur den här processen går till och hur mycket vi måste testa. Men det går! Nu handlar det om att hitta de här nya affärsmodellerna! Man kan till exempel titta på hur prisutvecklingen går för materialet och vad man har för möjligheter! Innan diskuterade vi att återbrukat material kommer vara för dyrt. Nu säger man att nyproducerat material är för billigt. Hur värderar man det? Här måste vi arbeta tillsammans och förstå vad det här återbrukade materialet har för värde. Produktionen av betong påverkar miljön på många sätt, inte enbart koldioxidutsläppen utan även den biologiska mångfalden. Så det finns ju faktiskt en större diskussion här! Så vad är värdet av att inte producera nytt material? Och vem betalar för den här biopåverkan egentligen? Det är det som är det fina med det här projektet, att vi alla har samlats ihop under ett paraply som inte är av en affärsmässig relation. Vi har därför verkligen kunnat diskutera de här frågeställningarna utifrån ganska kritiska punkter! 

Vi som byggföretag arbetar med hållbarhet utifrån olika aspekter. Vi arbetar en hel del med materialanvändningen och hur vi kan minska spill, men inom byggbranschen ser vi än så länge inte mycket återbruk. I bästa fall återbrukas fönster och dörrar. Med hjälp av Återhus kan vi, istället för att slänga fullt fungerande betongstommar, ta vara på det vi redan har. Ett perfekt exempel på en cirkulär ekonomi! Och som vi har sett är det möjligt att uppnå ett sådant här storskaligt återbruk inom byggbranschen enligt Codesign. Det krävs bara ett samarbete, där alla aktörer i projektet är engagerade och målmedvetna, och en fortsatt utveckling i att ta fram rätt metoder till återbruket. Genom detta projekt kan tanken om Återhus bli en naturlig del i projektet och på så sätt även en viktig faktor i hur vi kan få ned en byggnads klimatpåverkan, samt byggbranschens klimatpåverkan i stort.

SENASTE INLÄGGET

2024-02-15

Vill du arbeta i en bransch där kreativiteten flödar? ...

2024-02-13

Det har blivit dags för semmeldagen ...

2024-02-09

Vill du arbeta i en bransch ...